Dumt vad!!!!

Igår deklarerade Johan att han ska kunna gå ner i split inom 2 månader, det är jag rätt övertygad om att han kommer klara. Men här kommer "tvisten" jag öppnar ju då munnen och säger att jag ska klara det snabbare än honom! Vad i h*lvete Isa, du hatar att stretcha och är ungefär lika smidig som ett kylskåp som är på smällen, Johan å andra sidan är en erfaren kampsportare och har tidigare kunnat gå ner i spagat. Förbannar min tävlingsgalna personlighet, detta är ju en sjukt dålig idé från min sida, dessutom har vi slagit vad. Vinnaren slipper allt hushållsarbete i en veckan så all städning, inhandling av mat, tvätt och matlagning faller på förlorarens lott!
Har två fördelar i detta idiotiska vad (för mig, sjukt bra för Johan som är favorit) mina höftkulor är bättre formade för att gå ner i split och att jag är surskallig! För att lista några av Johans fördelar: han gillar att stretcha och jag hatar det, han är smidigare och mer vältränad än mig och han har inte praktik hela veckorna så han kan stretcha oftare än mig. Åh vad irriterad jag blir på mig själv!

Kom just hem från en joggingtur som gick bra, jag var dock grinig i början (vilket jag är innan jag kommer igång) konstigt nog blev jag inte mindre sur av att Johan och hans idiotiska naturliga löpsteg sprang med höga knän för att det skulle "ta lite mer". Ett tag funderade jag på att putta in honom i ett träd eller åtminstone fälla honom, fast jag kom fram till att det var lite väl elakt och att det var för jobbigt. Men jag är inte bitter, absolut inte! Unnar honom verkligen hans lätta löpsteg, fantastiska kondition och förbränning som gör att han kan äta vad som helst, när som helst (medan jag måste tänka mig för och planera min mat för att inte bli tjock igen). Nej nu ska jag stretcha tills jag storknar, håll tummarna för mig!