Jordgubbsmania

I somrig anda så gav jag, systeryster, mamma och Johan oss iväg och plockade jordgubbar uppe i Nykyrka, vilket var ett nöje när jag var barn och visade sig vara precis lika roligt nu. Vi skulle plocka ca 40 liter ihop och satte genast igång, efter några minuter hör jag min mamma utropa "Oj vilket stor jordgubbe, den måste vara den största!" Min kära syster var inte sen att anta utmaningen och att plocka de liter vi skulle ha med oss hem var inte längre högsta prioritet (vi är väldigt tävlingsinriktade i min familj). Fast jag höll mig väldigt lugn denna gången (iaf till ytan) men hoppades på turen och letade som en galning när de andra inte tittade, var ju tvungen att tänka på min coola image (NOT!)

Efter några minuter hittade lillasyster en bamsegubbe som slog mammas med råge och allt var frid och fröjd även fast hon såg lite orolig ut varje gång någon av oss sa att vi hittat en större, men trots våra försök så var hennes den klarar ledare.

Mamma var rätt nöjd ändå och Johan med så när vi hade fått ihop vår jordgubbar så skulle vi gå och väga dem. Men precis när vi ska gå så sticker Johan ner handen för att plocka ett par extra och hittar en enorm jordgubbe, som är större än syrrans och den vann trots ett något frenetiskt letande på vägen till bilen.

Vi fick ihop en rejäl mängd jordgubbar som vi försiktigt la in i bagaget och körde iväg men innan vi kommit ut på vägen så hör vi att en låda vippar och mamma och Johan går bak för att fixa det. Vi hör ett skrik..

Så jag springer bak och detta är scenen som möter mig. Japp det blir visst jordgubbar med extra grus i vinter! Medan vi plockar upp alla de som hamnat på backen så åker några bilar förbi och de tittar medlidande på oss med skrattet lite smådåligt tillbakahållet, men jag förstår dem det måste sett rätt roligt ut. Så när vi kom hem så sköljde jag alla jordgubbar och kollade dem en och en för att vara säker på att vi slipper äta grus i framtiden. Trots komplikationerna så har vi iaf ca 8 kg jordgubbar i frysen som ska avnjutas under vinterhalvåret och kommer nog skratta varje gång jag äter dem åt minnet och uppskatta den grusfria smaken av sommar!