Jag lever!

Men det är väldigt mycket med livet just nu och med livet menar jag skolan! Sitter med ett examinationsarbete som är stort men känns enormt, försöker peppa mig själv men det akademiska självförtroende lyser med sin frånvaro. Tur att jag har gott om vanligt och dessutom lyckats separera min självkänsla från mina prestationer i skolan(det tog bara några år på universitetet;), så jag tänker fixa det här men skiter det sig är jag lika awsome för det!  

Dessutom är jag puddingen som skrev juridiktenta med en färsk whiplash och sviterna av en hjärnskakning, jag har redan bevisat vad jag går för som student, som min fina vän Evelina påpekade när jag nyligen slet mitt hår i frustration över skolan. Tur att jag har många fina människor i mitt liv, som kan påminna mig om hur bra jag är de dagar jag själv har svårt att se det.